Nu har jag lämnat in min första uppgift till tyksakursen. En muntlig presentation av mig själv. Jag spelade givetvis in fler än en version i hopp om att min röst skulle ändra sig och låta "bättre" på version två. Trots att jag levt i 23 år kan jag inte ta att min röst låter annorlunda när jag hör den spelas upp mot hur den "låter" för mig när jag pratar.
Snart ska jag möta Moa för intervaller i Domarbacken, sedan åker jag till Rättvik för att se om mina föräldrar lever. Och om de händelsevis har någon mat att bjuda på.
angelica
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar