Kände mig pigg i starten och blev inte trött när Emmy ökade farten i backen. Sedan åkte Ann om och jag kunde hänga på i samma klunga. Vid elljusspåret började jag släppa lite, men avståndet var inte så stort och när vi gick in på stig igen hade jag Ann två ryggar framför mig ungefär. Emmy var strax bakom så det var jämnt. Tyvärr började bakhjulet sladda mer än jag tyckte var okej. Tror jag åkte på någon sorts pyspunka. Bytte hjul och åkte resten av tävlingen med elvadelad kasset och en bakväxel för tio.
Men det gick bra i början. Wengelin hade också punkterat och kom i fatt mig. Han drog mig till nästa klunga där tre tjejer satt. ( Felicia, Sandra Salinger och en Moratjej.) Ville komma före dessa i mål och ökade farten så fort jag kom åt på varje stig. Det lönade sig och jag åkte ifrån. I backarna fick jag dock slita med min stora kassett. Undrade i vilken backe jag skulle avlida. Den näst sista eller sista.
Som tur var kom Therese Lindqvist ifatt mig strax innan sista backen. Studerade hennes bakhjul och så var backen slut. Tog mig i mål som fyra. Mormor tyckte att jag återhämtade mig bra och det får jag hålla med om även om det alltid är tråkigt att punktera.
Fredrik orkade inte riktigt hänga på täten inför näst sista backen och kom sjua.
Resten av min familj åkte också. Erika gjorde tävlingspremiär och höll mamma bakom sig.. Och pappa kom före sn kompis Stefan, de har nog H 40 hårdaste kamp varje år..
Min vän Maja, gammal skidorienterare, har köpt en cykel och körde sin första tävling. Trodde hon skulle dissa sporten helt och komma i mål mer blå än brun. Men hon klarade leran bra och vill åka mer lopp. Check.
Jag var visst inte så brun nej..
Erika kom hit i onsdags och vi firade hennes födelsedag.
Rejält.
Lördagsnöjet, vänta på att Fredrik ska äta klart.
Trött syster.
Skepp och hoj.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar