söndag 6 mars 2016

Nä Vasaloppet, det fungerade inte..

..denna gången heller. Men det var ändå bra att våga testa något nygammalt. Varna herrarna i damtätens klunga och be dem lämna en korridor ledig för att underlätta damernas spurt är kanske en bra idé i en drömvärld utan logiskt tänkande.
I somras under Cykelvasan testades också målgångsmetoden. Redan då fungerade den inte och de första damerna fick inte spurta rättvist. Men cyklister tar upp större plats än skidåkare, så det hade kanske fungerat idag. Men icke. Först blev jag förvånad över att damerna i Vasaloppet inte startade själva. En anledning till att Cykelvasan inte körs med damstart är att tillstånd krävs för att stänga av den bilväg vi tävlar tidigare än normal. Ett problem vinterloppet inte har på samma sätt, ändå blev det gemensam start.
Det ska bli spännande att se om Vasaloppet testar delade upploppsmetoden igen eller vad nästa lösning är som vi får prova i sommar.
Att tro att varna omkring- liggande herrar ska fungera är respektlöst mot både damerna och herrarna. Herrarna kring de första damerna är visserligen långt efter herrsegraren, men personerna är fortfarande väldigt vältränade idrottare med ambitioner.
Att efter nio mil tvingas göra en paus i sitt eget lopp, för att välja rätt sida av målrakan och se så man inte är i vägen för någon tjej och samtidigt spurta för sin egen placering. Vem vill avsluta sitt lopp så?
På cykelloppet skulle målrakan dessutom behöva vara dubbelt så bred för att rymma två till tre spurtande tjejer i bredd, med två till tre spurtande herrar bredvid.
Nu är delad målraka testad två gånger, jag hoppas inte det blir ett "tredje gången gillt" försök. Det finns fler sätt att lösa problemet. Exempelvis egen start.

tisdag 1 december 2015

Totalvinnare CX cupen- onödigt spännande

The honey moon is over. Lite så kändes det inför helgens två avslutande cuptävlingar i Eskilstuna och Södertälje. Den efterlängtade leran och vattenpölarna fanns där, liksom regn och kyla. Vet inte om crossvädret slog till redan i Eksjö, men i helgen fanns det defenetivt där. Eftersom jag, på grund av en lätt överansträngd vad, missade tävlingarna i Eksjö var jag "tvungen" att ta mig i mål på dessa race för att få tillräckligt med poäng för en totalplacering.
Behövde också placera mig på pallen båda dagarna för att säkert vinna cupen. Det gjorde jag inte. Lördagens race kördes i mörker. Vilket speglade mitt resultat, benen tålde inte den höga farten som Ida Jansson, Ida Erngren och Saga Molin satte upp och jag blev fyra.
Ett resultat som gjorde söndagen onödigt spännande. För att vinna cupen krävdes minst 88 poäng vilket en andraplats ger och Ida Erngren fick inte komma etta.
Frågade Fredrik vad som behövdes för att vända surben till pangben. "Kolhydrater, ät godis". Hade inga winigum att tillgå men väl snabbmakaroner med ketchup. Det verkade fungera bra. Söndagens lopp kändes bättre, även om jag fick slita kunde kroppen hålla en hög fart längre än under lördagen. Slutade tvåa bakom Ida Jansson och vann cupen. Kul att kunna checka av ett av säsongens mål.
Tack till mina föräldrar som hjälp till med servie under helgen, nu har jag kört in bra rutiner att applicera på Fredrik när vi åker till Belgien om några veckor. Tack också till familjen Karlsson för boende och mat.

 Adam Johansson på AdaMedia hade som vanligt bra simultanförmåga, speaker och fotograf i Eskilstuna. 

Prispallen i totalen. Foto från Södertälje CK, som bjöd på en rolig bana där man på många partier tjänade på att vara explosiv och ha bra balans.

Livet på en pinne. Jag tackade mina föräldrar genom att snylta på deras matlåda, med elskåp som bord. 



tisdag 27 oktober 2015

Cyclocross SM

Sist jag tog en SM medalj var det under de svenska mästerskapen i CX på Stora Skuggan för två år sedan, då blev det silver. I lördags tog jag ett brons. Även om man inte ska se sig slagen på förhand tänkte jag att tredjeplatsen var den medalj det skulle vara möjligt att köra om. Vi var fem tjejer som jag trodde kunde fightas om bronset och så blev det. Efter en hårt öppning av Rissveds och Johansson drogs fältet ut ganska snabbt. Ett varv senare hade duon en lucka till mig och Ida Jansson. Vi körde ihop hela loppet, det var långt upp till täten men desto närmre till jagande Åsa Erlandsson och Ida Erngren. På sista varvet råkade Ida Jansson ut för växelhaveri och jag fick en lucka på ungefär tio sekunder, som jag kunde hålla och utöka till mållinjen. En medalj som var riktigt skön att kunna köra hem.

Till UCI loppet dagen efter kände jag mig återhämtad, men hade inte samma tryck i benen. Gjorde ändå ett bra lopp som jag är nöjd med. Kunde hänga på när Saga Molin kom i fatt, tyvärr krängde hon däck när vi hade ungefär två varv kvar. Jag orkade inte hålla farten själv och blev infångad av Ida Erngren, som drog riktigt starkt på platten. I ett lite teknsikare parti utnyttjade jag min fart och fick en lucka som höll i mål, vilket gav mig en fjärde plats.
Banorna var torra och lite hala i kurvorna, fortfarande inget lerrace. Än så länge ser CX säsongen ut att bli billig då dreven och kedjan inte slits så hårt i torrt väder..

Tack alla inblandade för två bra och roliga tävlingar. Nu är det lite lugnare till nästa cup i Eksjö om tre veckor.

Foto; Johan Magnusson.


/ Angelica

onsdag 14 oktober 2015

Två race- ingen cykeltvätt

Två cyclocrossrace och jag har inte behövt tvätta cykeln en enda gång. Egentligen har cykeln inte tvättats sedan jag och pappa körde intervaller vid Jarlstugan en frostig morgon förra tisdagen. Vackert väder, men ovanligt crossunderlag.
Helgens cuptävlingar ordnades på, för mig, två nya platser. Uppsalas bana var kort med mycket gräs och två långa springbackar. För långa enligt mig. Löpträning är något jag får börja köra för att undvika telefonstolpar varje gång det kommer en trapp eller slänt.
Västerås bjöd också på en lång backe, med sandunderlag för att säkerställa stumma ben. Banan var i övrigt väldigt rolig och vacker, vi cyklade kring en sjö som ramades in av höstens färger.
Helgens resultat blev en vinst och en andraplats. Vilket känns bra.
Nu väntar slagsmål mot tubjulen som (äntligen) är färdigbyggda. Bara limmningen kvar.. Något roligare som också väntar är cx sm nästa helg, kanske kan det komma ett väderomslag och som ger oss ett lerigt race.

Löpbacke i Uppsala. Foto; Göran Eriksson.


Telefonstolpar och sand i Västerås. Foto; Göran Eriksson.

fredag 9 oktober 2015

In i dimman, bildligt och bokstavligt

Förra helgen tog mina ben time out, två dagar med cx tävlande följt av en vecka med nya styrkeövningar gjorde sitt.
  Jag och min släkt firada mina morföräldrars födelsedagar med en helg i Sälen. Cyklarna följde med. Pappa, Erika, jag och Conny fick några fina timmar på ett soligt och nästan vindstilla fjäll. Dock var mina ben tvärslut. Jag gnällde. Erika skällde.
"I sommras när du var skadad fick inte jag eller Fredrik säga att vi var helt slut efter ett pass eftersom du inte kunde träna. Var glad att du kan bli trött i benen nu."
Medlidande? Det får jag nog fortsätta leta efter. Eller sluta gnälla och vara glad att kroppen fungerar.

Dagen efter solskensturen gick vi den asfalterade gångvägen upp på fjället vid Högfjällshotellet. Rätt in i dimman. Det kändes som vi var ensamma kvar i världen, lite som i filmerna där resten av befolkningen dött ut och allt är grått. Det enda som finns kvar är en hjälte, några att rädda och hemska framtidsmonster.
Efter en timme kom solen. Och några andra vandrare, skönt att verkligheten inte var som på film.

För att göra en fin övergång från bättre väder till bättre ben så gjorde en helg i Sälen gott för tröttheten. Denna vecka har jag tränat normalt och i morgon väntar cx tävling i Uppsala.


/ Angelica



måndag 28 september 2015

Medvind var det här

Ett säkert tecken på för lite bloggande är när lösenordet till inloggningen glöms bort. Men efter att provat fem olika variander kom jag i allfall in på blogger.com.
Det är lättare att skriva i medvind än motvind. Nu verkar det äntligen blåsa åt rätt håll och det känns roligt att fylla internet med ord, speciellt efter helgens två cyclocrosstävlingar i Slottskogen som jag vann. Det är alltid kul att vinna. Det har länge varit målsättningen när jag stått på startlinjen, men med skadorna kom också lite vishet, priot nu ligger istället på att kroppen ska kännas stark.
Det gjorde den i helgen vilket speglade av sig i resultatlistan. Nu är jag inne i fas "fyra" i min rehabträning som egentligen är förebyggande träning med allmäna övningar för cyklister. Nu siktar jag på att det fungerar så träningen får flyta på. Lika så tävlandet. Med resultat att det blir fler blogginlägg och mindre hjärnsläpp vid inloggningen.






tisdag 4 augusti 2015

Världsmästarträning

Dagens tröskelintervaller kördes med Sam och Martin från Thule Adventure Racing Team upp vid Skatås masten. 6 stycken typ 8 minutare vart det. Riktigt kul och köra tillsammans med några av världens snabbaste multisportare!