Nöjda

Nu är vi båda nöjda. Idag tog vi en tur till Lindau vid Bodensee, en fin sjö på gränsen till Österrke och Schweiz. Fredrik såg några segelbåtar och fick ge mig en crash course i båtvett. Jag fick se en liten strävhårig tax och handla på Röda Korset. Topp dag för alla iblandade. 

Fredrik är hos läkaren som ska berömma läkprocessen i knät eller såga av benet. Såret ser bra ut och stygnen kan kanske tas bort om en vecka.

Jag laddar för distans i morgon. På torsdag åker vi till Nove Mesto och tävlingarna där.

Nu när Fredrik inte kan cykla är han mer som Kaminmannen i Percy Tårar.

Glass i Lindau.

Helt okej,

Schweiz

Såhär såg det ut i Solothurn i lördags. Jag åkte en deltävling i Swiss cup. Banan gick ut ur staden, grusväg och stig uppför, stig utför och tillbaka genom staden till målområdet. Många utställare, publik och allt sådant. Det regnade på morgonen och banan var lerig. Dock kan jag inte skryta med lika mycket lera som Fredrik samlade på sig i Munsingen, det tog bara en timme att tvätta min cykel jämfört med två på Fredriks hoj. 

Fredrik hoppade omkring på kryckorna och langade. Tack för det. Det var fint i Schwiz, dyrt dock... 

angelica

Nu befinner vi oss i Solothurn i Schweiz. Riktigt cool tävlingsplats som ligger i Gamla Stan och typ alla utställare av cykelmärken, kläder, energi, däck komponenter osv är här. Massor med jippon och spektakel. Angelica har provkört banan och jag har gått omkring och sprätt med mina kryckor Scale och Spark.

Nu skall vi ut och äta och kolla in stan.

Angelica kör imorgon lördag kl 13:30.

Fredrik

Byter sjukhushäng mot internetcafe häng

Hotellvistelsen på Rotkreuzklinik Lindenberg börjar lida mot sitt slut. Det har varit en riktig pissig tid då jag mer och mer insett att det knappt kommer bli så mkt cykling och definitivt inget mer tävlat här nere. 

Personalen på plåsterfabriken har varit riktigt bra. Som chefsläkaren sa när jag kom, "Du kommer stanna här några dagar." En infektion i såret är inget och leka med då i början feber och smärta avlöste varandra. 

Det har varit riktigt kul med alla besök. Angelica har varit här flera timmar varje dag. Jacob Grath (som jag träffade på Gran Canaria) och hans föräldrar har varit här. Familjen Weh (våra hyresvärdar) har varit här säkert 6 gånger på 1,5 vecka.

Tre operationer har det blivit, svimmat en gång vid första ryggmärgsbedövningen och två olika sorters pumpar som sugit ut skräp från knäet. På akuten i Münsingen fick jag fem fina stygn. Blev tillslut 15 stygn.

Nu blir det kryckor en vecka, sen rehabövningar och bygga upp balans och sen styrka i högerbenet. Kommer ta sitt lilla tag. Kommer bli en del fika och Schwarzwaldtårta.

Bilder: 

Fredrik rymde från sjukhuset i förrgår vilket resulterade i besök på kinarestaurang.

Rymde igår med, resultat ovan. 

Favorit intervallbacken. Här om dagen hade de satt ut en massa käppar överallt, ska bli en kohage sedan. Skapligt väldeffade kor efter en sommar där. 

Utsikt 1 från dagens distanspass.

Utsikt 2. Samma sjö.

Utsikt 3. 30 minuter cykel, 30 minuter bärande av cykel. Men så fick jag se och gå i snö också.

Glad att jag ätit upp all medhavd fika vid utsikt 2 och inte sparade något till toppen.

Arga badankor på väg. 

Daciamössan är bra till mycket. I väntan på att bli inlagt på sjukhuset.

Das slang in kneee

Das Pump

Sjukhushäng

Simon, Rafael och Marcus Weh.

Das Pump 2

Hardcore

Teckning från Rafael. Fredrik på cykel längs han och brorsans bana vid kohagen.

angelica och fredrik

Vi kommer till ett träd..

..vi kan inte gå runt den, måste klättra över den. Idag har jag blivit guidad av Jacob, hans pappa, ena bror och en kompis. Höjdpunkten, som också var turens högsta punkt ( höhö) var en nedförskörning med rötter. De satsade fullt utför med sina fulldämpade cyklar och jag kom studsandes en bit efter. Coolt med pappan som laddade på och körde ifrån oss alla utför. 

Det är riktigt många som cyklar här, båda landsväg och mtb. Idag har jag mött flera familjer ute på vägarna och i skogen. Det är ovanligt om inte alla i familjen har någon slags cykel som går att 

träna på. 

Det låg lite träd i vägen. Vända skulle vi inte göra. Fick släpa cykeln uppför en brant och sedan ned på andra sidan. Men eftersom de inte gnällde när de bar sina heldämpade cyklar kunde inte jag heller göra det med min något lättare hardtail..

Mjölk från korna utanför fönstret.

Dacia bilen hittar av sig själv vägen mellan lägenheten och sjukhuset. Efter tio på kvällen spelar alla tyska radiokanaler enbart ballader på tyska. 

Jacob

Brorsan och pappan

Upp till högsta punkten.

angelica