Efter en innebandymatch på Lugnet som en av mina kusiner deltog, i fikade jag med mormor, morfar och en av mina mostrar ( kusinens mamma), som också kollat på matchen.
Vi pratade om cykelturen förra veckan där mormor och morfar dykt upp ur diket samtidigt som vi cyklade förbi. Berättade att vi fortsatt mot Torsång och för att fika.
Reaktionen på det:
- Jaha, fikar ni. Med mackor då såklart?
- Nja, det blev lite olika. Wienerbröd tillexempel.
- Va, men det är ju bara socker! Då blir ni ju pigga för att sedan ta tvärslut? Trodde att cyklister var lite nyttigare.
Försökte rädda situationen:
- Men man kan också ta en kanelbulle. Då får man både bröd och socker.
- Det är ju bara vitt mjöl!
Jag hoppade över att tala om att jag också druckit cola.
Nu fikas det ju inte såhär kopiöst på varje pass. Men jämfört med skidåkning eller löpning där det är fest om man har en liter vatten med sig på passet, så är väl en cykelfika då och då rena nobelmiddagen i jämförelse.
Påväg ut från fikat sa mormor:
- Om ni inte är så många kan ni ju fika hos oss någon gång.
Det gick några sekunder.
- Men då får ni mackor!
Så nu tror iallfall delar av min släkt att cyklister bara åker runt och äter wienerbröd. Kanske inte blir bättre av alla glassätarbilder från Gran Canaria.
Men, vi tränar också. Faktiskt.
För att spä på fikabilden. Glass under vårlägret 2011. Delar av Cykloteket Racing Team och två elever från Vansbro cykelgymnasium i Spanien .
angelica
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar