Fredrik och Angelica: Flottsbro gånger två

Pistvakts senast skiva och smågodis längs mörka Värmlands- vägar. Förra fredagen var det fest när vi åkte till Sunne för att köra SM och cup. Fredrik kom som sagt hem med en brons medalj och jag med mera snor i huvudet.

Jag lyckades få bort allt snor lagom till i fredags, dagen före cuptävlingen i Flottsbro. Tror att ett intensivt spettande och bandande av en regntung gräsplan samt högt sockerintag gjorde sitt.
Under lördagen blev banan lerigare och lerigare för varje cyklist som körde. CRT var arrangörer och helt opartiskt tycker jag att banan var riktigt rolig. Innehöll backar, lite kluriga nerförsåkningar och lera. Om det berodde på fredagens sockerintag eller allmän övertaggning vet jag inte, men jag drog en väldigt snabb start och ledda förhållandevis mycket efter ett halvt varv. Det betalade sig fint. Åsa åkte om och förbi. Men jag återhämtade mig ändå bra och tappade inte mer under de kommande varven. På sista varvet blev jag tröttare, eller så ökade Åsa farten, för avståndet växte lite till in i mål.

Om det var grått under lördagen var det inget mot söndagen. Gråare än gråast och dessutom en luftfuktighet så nära regn man kan komma. (Senare började det regna, såklart.) Kanske inte världens festligaste dag. Men arrangörerna, CK CX, hade gjort några ändringar på banan vilket gjorde den minst lika rolig som lördagens. Springbacken var den jobbigaste men också bästa delen. Mina ben var inte så pigga som under lördagen ( lika för alla visserligen) och jag tog inte starten med lika mycket. Orkade inte hänga på Åsa alls utan hade istället en kamp mot Lisa om andra platsen. Hon var mestadels ikapp och före mig på banans bortre del där hon tryckte sig ikapp i asfalts lutningen.
Jag tog mig sedan om och var några meter före vid varvning. Efter 20 minuter var jag helt säker på att två varv kvar skylten skulle visas. Men icke. Tänkte att då har dom väl glömt det och ringer i klockan nästa varv. För ett varv till var precis så långt jag kunde tänka mig att åka och ta i för att hålla Lisa bakom mig. Fick halvt psykbryt när de istället för en klocka visar två varv kvar skylten. Åkte och var arg tills jag kom på att det nog var större chanser att förbli tvåa om jag tog i istället.
Höll undan för Lisa och kom tvåa igen.

Lånade ut min föredetting till Erika. Hon var lite tävlingssugen och kom upp till Stockholm. Dock med två vänstercykelskor. Då hon som många andra också har en höger fot blev det problem. Oscar Ekstam lånade snällt ut sin högersko i storlek 45. Tur att Erika har breda fötter. Caroline Pettersson fick låna ut sitt andra par skor under söndagen.